HallsbergDirekt

Länsförsäkringar: Matpriserna har ökat i ”normal takt” – fram till momssänkningen

Bilden visar en person som skjuter en kundvagn i en mataffär. Endast den övre delen av personens kropp, från midjan och uppåt, är synlig. Personen är klädd i en ljusblå tröja över en vit t-shirt och mörka byxor. Kundvagnen är av metall med blå detaljer på handtaget och framsidan. Den innehåller flera olika produkter, bland annat några gröna grönsaker som sticker upp. I bakgrunden syns hyllor fyllda med varor, suddiga på grund av kort skärpedjup. Belysningen i butiken kommer uppifrån. Golvet i förgrunden är ljust.
Illustrationsbild: lev dolgachov - Mostphotos

Länsförsäkringar: Matpriserna har ökat i normal takt före momssänkningen och mindre än i EU.

Annons

Granskning av prisutvecklingen före sänkt matmoms

Efter de kraftiga prisökningarna 2022–2023 har livsmedelspriserna fortsatt att stiga, vilket hållit liv i debatten om matpriserna även i kommuner som Hallsberg. En ny genomgång från Länsförsäkringar visar dock att prisökningarna de senaste åren – fram till sänkningen av matmomsen den 1 maj 2026 – enligt dem har legat inom normala ramar och dessutom varit i nivå med eller något lägre än i jämförbara EU-länder.

– Den svenska matkassen har inte blivit dyrare än i andra europeiska länder och de senaste tre åren har prisökningen faktiskt varit något lägre i Sverige än i övriga Europa, säger Alexandra Stråberg, chefekonom på Länsförsäkringar.

5–6 procent upp sedan våren 2023 – före momssänkningen

Enligt Länsförsäkringar ebbade den snabba prisutvecklingen ut under våren 2023. Därefter, räknat från april 2023 och fram till matmomssänkningen den 1 maj 2026, uppges priserna ha fortsatt upp med omkring 5–6 procent i Sverige.

Alexandra Stråberg betonar att lägre inflation inte innebär att priser faller, utan att de ökar långsammare.

– Under de senaste tre åren har matpriserna stigit ganska exakt lika mycket som den generella inflationen i ekonomin, vilket är helt normalt. Det vi har sett är alltså snarast en återgång till det normala, säger hon.

Jämfört med Europa: något lugnare utveckling i Sverige

I sin jämförelse uppger Länsförsäkringar att Sverige inte avvikit negativt från omvärlden under den senaste treårsperioden (före momssänkningen).

  • För perioden mars 2023–mars 2026 ökade priserna på ”livsmedel och alkoholfria drycker” med 6,0 procent i Sverige.
  • Under samma period ökade KPI i Sverige med 5,7 procent.
  • Motsvarande prisökning var 8,2 procent i EMU och 8,9 procent i EU.

Tillbakablick: Matpriser steg snabbare än inflationen före pandemin

Länsförsäkringar hänvisar också till perioden före pandemin, januari 2010 till januari 2020, då priserna på livsmedel och alkoholfria drycker enligt SCB ökade 19,3 procent medan KPI steg 10,7 procent. Det innebär att matpriserna då ökade nästan dubbelt så snabbt som den breda inflationen.

”Halveringen av matmomsen raderar ut” tre års prisuppgångar

Genomgången bygger på statistik fram till april 2026, alltså innan momssänkningen. När momssänkningen tas med i beräkningen förändras bilden tydligt, enligt Länsförsäkringar.

– Halveringen av matmomsen raderar ut de senaste tre årens prisuppgångar fullständigt. Med andra ord var priset på den svenska matkassen i april 2026 på ungefär samma nivå som våren-sommaren 2023. Det är såklart en lättnad för svenska hushåll, även om effekten sannolikt är tillfällig, säger Alexandra Stråberg.

Annons

Tabell: Prisutveckling (livsmedel och alkoholfria drycker)

PeriodSverigeSverige KPIEMUEU
Mars 2023–mars 20266,0%5,7%8,2%8,9%
Mars 2021–mars 202633,2%23,4%32,8%36,8%

Hög prisnivå kan fortsätta prägla debatten

Länsförsäkringar konstaterar att även om prisökningarna normaliserats, sker det från en hög nivå efter prischocken 2022–2023. Alexandra Stråberg pekar också på osäkerhet framåt, bland annat kopplat till oroligheter i Hormuzsundet.

Relevanta källor

Den här artikeln har producerats med stöd av automatiserade system och externa datakällor. Vårt mål är alltid att rapportera korrekt, sakligt och relevant. Trots noggranna kontroller kan fel förekomma.

Fler artiklar i Ekonomi