Snabbare diagnos vid svåra infektioner

En ny metod som analyserar bakteriers DNA direkt i blodprov kan i framtiden korta väntetiden för att upptäcka bakterier i blodet vid svåra infektioner. Det framgår av ett pressmeddelande från Universitetssjukhuset Örebro (USÖ) den 3 juni 2026, där Örebroforskaren och läkaren David Nestor lyfts.

Enligt USÖ:s uppgifter kan metoden i bästa fall ge resultat på timmar i stället för dagar, men tekniken behöver fortsatt utveckling innan den kan bli en del av sjukvårdens rutinmässiga diagnostik.

Kan bli avgörande vid sepsis

Varje år drabbas omkring 900 personer i Örebro län av bakterieinfektioner som sprider sig till blodbanan, enligt pressmeddelandet. I värsta fall kan tillståndet utvecklas till sepsis, ett livshotande tillstånd där kroppens reaktion på infektionen kan leda till organsvikt.

David Nestor betonar i utskicket att vem som helst kan drabbas, men att äldre och sköra personer löper större risk att bli allvarligt sjuka.

Dagens blododling tar ofta lång tid

I dag påvisas bakterier i blodet främst genom blododling. Då tas cirka 40 milliliter blod som placeras i en näringslösning där eventuella bakterier får växa till i värmeskåp. Metoden fungerar väl, men enligt pressmeddelandet kan det ta från 12 timmar till tre dygn innan bakterierna identifieras och deras känslighet för antibiotika kan analyseras.

I pressmeddelandet lyfts också att träffsäkerheten kan påverkas av hur mycket blod som tas, samt om patienten redan har fått antibiotika som kan hämma bakterietillväxt.

Så fungerar den nya DNA-baserade metoden

Den utvärderade metoden bygger i stället på att identifiera bakteriers DNA direkt från cirka 5 milliliter blod. Celler i provet bryts ner och allt frisläppt DNA analyseras med avancerad DNA-sekvensering. Därefter används databaserade analyser för att hitta bakterie-DNA i den stora mängden mänskligt DNA.

I pressmeddelandet säger David Nestor:

”Vi ser att metoden har stor framtida potential, men kräver fortsatt utveckling innan den kan användas som en del av sjukvårdens rutinmässiga diagnostik”

Utmaningen, enligt forskningen, är att mängden bakterie-DNA ofta är mycket liten jämfört med mängden mänskligt DNA, vilket gör det tekniskt krävande att få metoden tillräckligt känslig och tillförlitlig.

Bygger på prover från cirka 500 patienter

Studierna har genomförts med ett omfattande patientmaterial: prover från cirka 500 patienter i Region Örebro län som sökte vård med misstanke om bakterier i blodet under åren 2014–2016 och som gav sitt samtycke till att delta. Utöver den vanliga diagnostiken lämnade patienterna extra blodprover för forskning.

Arbetet har enligt pressmeddelandet skett i samarbete mellan akutmottagningen, infektionskliniken och Verksamhetsområde laboratoriemedicin i Örebro, samt med forskningslaboratorier i Tyskland och Nederländerna.

Faktaruta: vanliga symtom

• Feber
• Snabb andning
• Lågt blodtryck
• Tecken på infektion, exempelvis urinvägs- eller luftvägsinfektion