Risk för miljardkostnader kopplat till EU:s klimatkrav

Sverige riskerar ekonomiska konsekvenser om landet inte når EU:s klimatåtaganden till 2030. Det framgår av en analys som IVL Svenska Miljöinstitutet har tagit fram på uppdrag av Världsnaturfonden WWF, enligt ett pressmeddelande publicerat den 22 juni 2026.

Gäller främst transport och uppvärmning

Det handlar om den så kallade ESR-sektorn, som huvudsakligen omfattar transporter och uppvärmning. Enligt IVL:s genomgång pekar regeringens egen bedömning på att Sveriges ackumulerade utsläpp i ESR-sektorn under perioden 2021–2030 kan överskrida åtagandet med cirka 11,0 miljoner ton koldioxidekvivalenter.

– Sverige har länge varit ett föregångsland när det gäller att minska utsläppen, men nu ser det ut som att Sverige kommer missa sina EU-åtaganden i den så kallade ESR-sektorn, som huvudsakligen omfattar transport och uppvärmning. Det är dåligt för klimatet och riskerar leda till onödiga kostnader och böter för Sverige, säger Lars Zetterberg, forskare och klimatexpert på IVL, i pressmeddelandet.

Utsläppsrätter kan täcka del av gapet

Regelverket gör det möjligt för Sverige att täcka upp maximalt 5,2 miljoner ton av underskottet genom utsläppsrätter från EU:s utsläppshandelssystem (EU ETS). IVL bedömer att detta innebär en förlorad intäkt, eftersom utsläppsrätterna annars hade kunnat säljas.

– Det innebär en förlorad intäkt för Sverige och skattebetalarna eftersom de utsläppsrätterna annars hade kunnat säljas. Vi uppskattar den kostnaden till att vara cirka fem till åtta miljarder svenska kronor, säger Lars Zetterberg.

Efter denna möjlighet återstår enligt analysen ett gap på cirka 5,8 miljoner ton.

Tre vägar framåt för det återstående gapet

IVL beskriver tre huvudalternativ för att hantera den återstående delen:

• Köpa utsläppsutrymme från andra EU-länder (så kallade AEAs). Enligt analysen är kostnaden osäker eftersom många medlemsstater själva har underskott, medan få har överskott.
• Minska utsläppen genom konkreta åtgärder. Kostnaderna uppskattas till 11–22 miljarder kronor, utöver användningen av EU ETS-utsläppsrätter.
• Missa åtagandena. Då skrivs utsläppsgapet upp med 8 procent och förs över till nästa år. Om åtaganden missas flera år i rad uppstår enligt IVL en ränta-på-ränta-effekt.

Möjliga sanktioner från EU

Utöver ökade kostnader vid missade åtaganden pekar IVL på risken för ekonomiska sanktioner. Enligt pressmeddelandet kan dessa, baserat på tidigare rättsfall i EU-domstolen, uppgå till 30–116 miljoner kronor i engångsbelopp samt 1,4 miljoner kronor per dag.

– Till detta tillkommer eventuella ekonomiska sanktioner som, baserat på tidigare rättsfall i EU-domstolen, kan uppgå till 30 – 116 miljoner svenska kronor i engångsbelopp samt ytterligare 1,4 miljoner per dag, säger Per Strömberg, forskare och miljöekonom på IVL.