Så ser nedskräpningen ut i Sverige enligt årets mätningar

Håll Sverige Rent har publicerat sin årliga Skräprapport med ny statistik och analyser om nedskräpningen i landet. Rapporten (publicerad 20 april 2026) visar bland annat att skräpet i stadsmiljö totalt har minskat mellan 2023 och 2025 – samtidigt som nikotinskräp fortsatt dominerar. I vardagstermer motsvarar resultaten att en person som går en kilometer till jobbet kan passera över 1 000 skräpföremål.

73 procent ser nedskräpning som ett stort problem

En Novusundersökning som Håll Sverige Rent låtit göra visar att 73 % av svenskarna anser att nedskräpning är ett stort problem. Rastplatser och vägar upplevs som skräpigast, medan skräp i havet ses som viktigast att minska.

Samtidigt uppger endast en av tio att de själva har skräpat ner. Enligt underlaget handlar det oftast om slöhet, brist på papperskorgar eller att skräpet uppfattats som komposterbart.

30 procents minskning i stadsmiljö – flera plastprodukter ned

De nationella skräpmätningarna visar, enligt Håll Sverige Rent, att mängden skräp i stadsmiljö minskat med 30 % sedan 2023 (mellan 2023 och 2025). Flera plastrelaterade skräpföremål pekas ut som tydligt minskande:

• Tunna plastpåsar för frukt och grönsaker: −73 %
• Plastkorkar: −62 % (i samband med nya regler om fastsittande korkar)
• Plastsugrör och sugrörsomslag: −62 %
• Påsklämmor: −81 %

Håll Sverige Rents vd Josefin Carlring säger i pressmeddelandet: ”Det visar att åtgärder som lagstiftning och förändrade konsumtionsvanor gör skillnad. Det är viktigt att vi fortsätter mäta skräp på nationell nivå för att kunna följa trender och sätta in rätt insatser på rätt plats”.

Nikotinskräp dominerar i städer

Trots att rökningen minskar och antalet fimpar enligt mätningarna gått ner, är nikotinprodukter fortsatt den största skräpkategorin i stadsmiljö. Den nationella skräpmätningen från 2025 anger att:

• Fimpar utgör 46 % av allt skräp i stadsmiljö
• Snus står för 23 %
• Tillsammans med annat nikotinrelaterat skräp (exempelvis snusdosor, cigarettpaket och vejps) utgör nikotinskräp cirka 70 % av det skräp som hittas i stadsmiljö

Josefin Carlring säger också: ”Trots att snus är det näst vanligaste skräpet i stadsmiljö är snusproducenterna inte med och betalar för nedskräpningen. Det vill vi se en ändring på”.

Vardagsexemplet: över 1 000 skräp på vägen till jobbet

För att illustrera läget i stadsmiljö har Håll Sverige Rent räknat om mätresultat till ett vardagsexempel: En kilometer promenad längs trottoar eller gångbana innebär att man passerar över 1 000 skräpföremål. På den sträckan anges man bland annat gå förbi:

• 467 fimpar
• 232 snusprillor
• 82 mjuka omslag (till exempel från godis och snacks)
• 16 kapsyler eller lock
• 10 matförpackningar

Engångsmuggar och matlådor: minskad förbrukning – men skräpet kvar

Enligt pressmeddelandet har förbrukningen av engångsmuggar och matlådor som innehåller plast minskat något under 2024, efter att ha ökat mellan 2022 och 2023. Samtidigt bedöms utvecklingen gå för långsamt för att Sverige ska nå målet om en halvering till 2026.

Håll Sverige Rent hänvisar även till en Novusundersökning där få uppges känna till den så kallade ”flergångslagen”, och ännu färre väljer flergångsalternativ vid takeaway. Dessutom visar nationella skräpmätningar 2023 och 2025 enligt uppgifterna inga signifikanta minskningar av engångsmuggar och matlådor som blivit skräp.

Stora skillnader mellan stränder – Västerhavet sticker ut

Rapporten beskriver tydliga skillnader i strandskräp mellan olika havsområden:

• Västerhavet: median 832 skräpföremål per 100 meter strand (2025). Det är en ökning med 55 % jämfört med 2024 och 41 gånger högre än EU:s tröskelvärde för god miljöstatus (20 skräp per 100 meter). Enligt pressmeddelandet är 99 % av skräpet plast och mycket kopplas till fiskeriverksamhet.
• Östersjökusten: median 15 skräpföremål per 100 meter strand (2025), vilket ligger under EU:s gränsvärde. Här anges mindre fiskerelaterat skräp, men mer som kopplas till strandbesökare, som fimpar, snus och plastförpackningar.

I fjällen är snus vanligast

I mätningar längs vandringsleder i fjällmiljöer var snus det vanligaste skräpet och utgjorde 25 % av det skräp som hittades under 2025, enligt Håll Sverige Rent. Även förpackningar från godis, snacks och mat förekommer.