Växtbaserat järn i fokus

Järnbrist är ett av världens vanligaste näringsproblem och uppskattas drabba omkring två miljarder människor. I ett pressmeddelande från Örebro universitet (publicerat via Via TT den 21 april 2026) beskriver forskare hur växthemoglobin kan bli ett nytt sätt att motverka järnbrist och järnbristanemi.

Enligt universitetet utvecklas ett växtbaserat alternativ där järnet finns i en form som kroppen är bättre anpassad för att ta upp, och som samtidigt kan vara skonsammare för magen än dagens järntillskott.

Varför söka alternativ till järn från kött?

Örebro universitet pekar på flera skäl till att hitta andra järnkällor än rött kött. Även om kroppen kan ta upp hemjärn effektivt väljer många att äta mindre kött. Samtidigt lyfter pressmeddelandet att hög köttkonsumtion kopplas till allvarliga sjukdomar som cancer samt hjärt- och kärlsjukdomar.

Projektet leds av Åke Strid, professor i kemi vid Örebro universitet.

– Idén är att kunna använda växthemoglobin som ett alternativ till järn från kött. Då kan även vegetarianer och veganer få i sig järn i en form som kroppen har lättare att ta upp än det järn som finns i vanliga kosttillskott, säger Åke Strid, professor i kemi vid Örebro universitet.

Växternas eget hemoglobin – men i små mängder

Hemoglobin är ett protein som innehåller järn och som används för att transportera syre. Enligt pressmeddelandet finns hemoglobin naturligt även i växter, exempelvis spenat och tomat, men i så små mängder att det inte räcker som järnkälla i kosten.

Forskarna uppger att de lyckats producera växthemoglobin i en tobaksplanta och öka produktionen kraftigt.

– Vi har lyckats producera växthemoglobin i en tobaksplanta och öka produktionen kraftigt, upp till 40 gånger, säger Åke Strid.

Probiotika som möjlig väg

En annan väg som undersöks är att låta probiotiska bakterier producera växthemoglobin i tarmen, med tanken att bakterierna ska kunna fortsätta producera ämnet där. Enligt pressmeddelandet har forskarna nått tillräckligt hög produktion i de probiotiska bakterierna och går vidare med studier av biotillgänglighet, alltså hur väl ämnet tas upp i kroppen.

På Örebro universitets projektsida för HemI-EFF framgår att biotillgängligheten ska studeras med en in vitro-analys baserad på en human epitelcellinje (Caco-2), och att motsvarande analyser även ska göras med Fe-upptag i mag-tarmkanal från mus.

Möjliga användningsområden: tillskott och livsmedel

På sikt kan växthemoglobin, enligt Örebro universitet, användas på flera sätt:

• Som ingrediens i växtbaserade livsmedel, exempelvis vegetariska produkter.
• Som ett framtida järntillskott, eller via probiotika.

Universitetet lyfter även en hållbarhetsaspekt: om fler kan få i sig järn via växtbaserade alternativ kan beroendet av kött som järnkälla minska, samtidigt som klimatpåverkan kan bli lägre.

I pressmeddelandet nämns att forskare som arbetat i projektet är Vikky Rajulapati, Magnus Carlsson, Nikolai Scherbak och Åke Strid. På projektsidan listas även Irina Kalbina. Projektet beskrivs som pågående 2022–2025.